lördag 30 mars 2013

Verklig overklighet – påskafton på GothCon XXXVII

image

I dag på påskafton är jag på spelkonventet Gothcon i Göteborg, som äger rum i Hvitfeldtska gymnasiets lokaler. Här finns inga påskkärringar, men gott om spelgalningar, steampunkare och allsköns Hängivna Entusiaster. Närmare bestämt nästan tvåtusen sådana.

Folk lajvar, spelar brädspel och rollspel, fikar, umgås och handlar i butikerna. I kväll blir det stor auktion på gamla spelprylar och en kostymtävling där alla utklädda får defilera framför en jury som avgör vems outfit som är den bästa.

Ingen fylla, inga droger, inga bråk eller sura miner. Bara mängder av lyckliga nördar. Det är nog bara en handfull av besökarna här som inte faller in i nördkategorin. Missförstå mig inte. För mig är nörd ett positivt ord. Det handlar om folk som vågar ge sig hän åt ett intresse som inte är allmänt utbrett och godkänt av folkflertalet. Modiga människor med andra ord.

Jag har själv inte ägnat åt mig åt rollspel eller lajv och aldrig tidigare varit på GothCon. Tyvärr, får jag väl säga, för det verkar spännande. Folk går omkring i korridorerna utklädda till sina spelkaraktärer. Det vimlar av steampunkare, dvs folk som gillar ångmaskiner och äventyr i de miljöer som dessa är förknippade med.

Många här vet vägen till märkliga parallella världar och sagolika platser. MEN de känner inte till legenden om Cirkoli, och det är därför jag är här.

(En besökare som hälsar på berättar att han läst Cirkoli. Han skall bli lärare i svenska och planerar att skriva sin uppsats om min bok. Det var riktigt kul att höra).

Jag gillar alltså själva andan här skarpt. Alltså detta att låta sig totalt uppslukas av sin egen och andras fantasi. Att försöka göra något genuint overkligt verkligt. Att våga släppa taget och kliva in i det okända. Att skapa något utöver den gråa vardagligheten. Något påhittat och fantastiskt där egna lagar och regler råder. Att helt enkelt inte kunna låta bli …

Okej, jag kanske romantiserar hela fenomenet. Det här kanske snarare för många är en verklighetsflykt. Men det är helt i sin ordning. För hur vilda fantasivärldarna som du beger dig till än är, så kommer du på ett eller annat sätt förr eller senare möta dig själv. Det är jag övertygad om.

Steampunkarna skall förresten hålla konvent 11-13 oktober i stan där jag bor, Alingsås. Det skall bli kul!

Läs om det konventet här.

Här några bilder från GothCon.

image

image

image

image

image

image

image

onsdag 27 mars 2013

Cirkoli på GothCon XXXVII

image

GothCon är ett av Sveriges största spelkonvent. Det äger rum i Göteborg varje påskhelg. Under de senaste åren har nära 1800 besökare lockats till konventet för att fira påsk med spel i alla dess former - rollspel, brädspel, kortspel, figurspel, lajv och liknande.

Där finns också butiker och ett “Artist Corner”, där jag kommer att finnas för att sälja Cirkoli. 

Godis, minicirkus, tivolimusik och boktrailer och våghalsiga samtal bjuder jag också på.

Platsen är Hvitfeldtska Gymnasiet,  Rektorsgatan 2. Vi ses där!

Läs mer om GothCon

image

onsdag 20 mars 2013

Library Ninjas intervjuar författaren

Intervju med Patrik Stigsson

Library Ninjas var nyfikna på författaren till fantasyboken Cirkoli, så vi ställde några frågor till honom. Här kommer intervjun:

Hej, Patrik, och grattis till nomineringen av bästa svenska science fiction-roman 2012! Vill du kort berätta för bloggläsarna vad din fantastiska bok Cirkoli handlar om?

Hej själv och tack. Cirkoli utspelar sig i en parallell-värld där fantasier, tankar och drömmar kan bli levande. Boken börjar med att Gusten och Sofia flyger med Filko över den ogrässkog som trollkarlen Foulazi för länge sedan sådde och som omgärdar deras stad. På andra sida hittar de ett jättestort gammalt övergivet cirkusområde. Efter det besöket dyker två mystiska män upp i Gustens rum och frågar ut honom. Det visar sig att Gusten och Sofia kommit något på spåren som vissa varelser till varje pris vill hemlighålla.

När jag läser boken är det nästan som om du har varit på en annan planet och hämtat inspiration. Hur kom du på alla märkliga karaktärer i boken?

Musik är en av mina största inspirationskällor. Jag lyssnar hela tiden medan jag skriver. Jag väljer olika sorters musik för vad jag vill beskriva. Viss musik stimulerar monster och hemska kräk. Annan kan hjälp till att ta fram snälla figurer eller ljuva landskapsbilder. Långa skogspromenader sätter också i gång min fantasi.

Det är svårt att riktigt veta varifrån idéerna kommer. De tycks flyta upp från en källa nånstans djupt inne i mitt omedvetna. Ibland drömmer jag om figurer som sedan hamnar i min bok.

Phillip Pullman, som skrev den fina fantasy-trilogin Den Mörka Materian, brukar när han får den här frågan säga att han köper sina idéer på Ideas ’r’ Us. Jag har letat överallt efter den butiken men har inte hittat den.

Sofia, bokens hjältinna, är ju en otroligt stark, driven och modig tjej som inte backar för någonting. Hade du något medvetet genustänk när du skapade karaktären?

Faktiskt inte. Det är först i efterhand när läsare påpekat det som det stått klart för mig att Sofia uppfattas så. Jag läste Cirkoli medan jag skrev den för min dotter Ester, som nu är 11, och kanske jag omedvetet ville visa henne att tjejer kan vara starka, modiga och handlingskraftiga.

Jag tror att vi alla är unika individer med olika personlighet och egenskaper. När jag skrev dök Sofia upp och jag lärde känna henne som en stark tjej. Eller rättare sagt hon blev stark när hon ställdes inför och var tvungen att klara av de svåra uppgifterna som finns i boken.

Min erfarenhet är annars att skillnaden mellan tjejer och killar eller män och kvinnor inte är så stor som man ibland tror. Längtan, drivkrafter och drömmar är likartade.

Vilken avdelning går du först till när du besöker biblioteket?

Jag går till nyhetshyllan. Det är alltid kul att se vad som kommit in sedan sist. Inte minst är det intressant att följa trenderna när det gäller omslagsbilder och formgivning. Sedan går jag till tidskrifterna. Och därefter till fantasy och science-fiction hyllorna, eftersom det är den sortens litteratur som ligger mig varmast om hjärtat. Sedan strosar jag runt planlöst och bara njuter av atmosfären. Jag blir alltid harmonisk när jag är i närheten av böcker.

Vilken/vilka ungdomsböcker är så bra att man bara måste läsa den/dem (förutom din egen så klart)?

Böckerna om Mumintrollet av Tove Jansson är fulla av värme, underfundig humor, filosofiska funderingar, livsvisdom och sann mänsklighet. De är lika fängslande för vuxna som för barn och ungdomar.

Holländaren Marten Toonder har i serie-böckerna om Tom Puss skapat en mycket egensinnig fabel-värld. Katten Tom Puss och hans björn-vän Oliver B Bumble dras in i otroliga äventyr.

Trollkarlen Från Oz av L. Frank Baum kan jag också rekommendera. Den första boken är en klassiker, både som bok och film. Vad de flesta missar är att Baum skrev ytterligare tretton böcker om Dorothy och landet Oz som är fulla med märkliga varelser, storslagen fantasi och magi. Baum bygger upp en rik sagomiljö med massor av oväntade infall och fantastiska karaktärer.

Tidigare nämnda Den Mörka Materian av Phili Pullman är bra, och Ursula le Guins böcker om Övärlden, och Otherland av Tad Williams …

Till sist, har du någon ny bok på gång och kan du i så fall avslöja vad den kommer att handla om?

Jag har börjat skriva en bok som skall heta Davvad Grybbings Eskapader.

Grybbingarna är en sorts pysslingar med krulligt, pastellfärgat hår, pipskägg, mustascher och polisonger. De bor i Grybbingdalen. De äter bara frukt, som växer på väggarna i tornen som de bor i.

Davvad och hans flöjtspelande vän Polp råkar ut för en hel del mysterier som de tvingas lösa. I första delen måste de rädda prinsessan Ja som sitter inlåst i slottet Ulinor.

Jag hoppas att det kan bli en serie böcker om Davvad och Grybbingarna.

Tack för intervjun, Patrik!

Cirkoli lånar ni
här. Gör det! Och kolla, boken har en egen hemsida också!

http://libraryninjas.blogspot.se/

fredag 8 mars 2013

The ultimate hero of Mars 8

concept_sofia_color

Apropå starka och modiga tjejer i dag på Internationella Kvinnodagen (och alla andra dagar). Så här agerar Sofia i Cirkoli när hon ställs inför en hord ohyggliga monster:

- Sofia, sa Gusten, de är för många. Du kanske kan skada ett par stycken, men sen dödar de dig. Om vi i stället ger oss utan strid sätter de oss i fängelsehålan igen. Där kan vi fundera ut en plan.
- Nej, sa Sofia. De kommer inte att låta oss leva. Du hörde själv vad de sa där nere. De vill äta upp oss. Jag tänker slåss. Jag tänker kämpa tills mitt hjärta slutar slå.

Från trappan hördes klampande steg och högljudda morranden. Dörren flög upp med ett öronbedövande brak, och på tröskeln stod hästgorillan. Mellan den och de andra stod Sofia – rak i ryggen och med värjan stridsberedd. Hästgorillan hejdade sig och glodde på henne. Den frustade högt och trampade av och an med framfötterna, som om den genast ville kasta sig fram och förgöra henne, men inte tordes på grund av värjan. Bakom hästgorillan tryckte de andra odjuren på. Sofia höjde värjan och tog ett steg fram. Hästgorillan ryggade tillbaka.

- Om ni inte sticker härifrån ska jag göra med er som jag gjorde med gasellormen, sa hon. Försvinn! Det är er enda chans att klara er levande.
Hästgorillan tvekade och verkade överväga alternativen. Skulle han kunna undgå värjan om han anföll flickan?
- Du har inte en chans, grymtade han. Även om du dödar mig med ditt lilla svärd, så kommer de andra att slita dig i stycken. Lika bra du lägger ner vapnet, eller hur?
- Tvärtom, min bäste herre, sa Sofia. (Hon undrade varifrån hon fick ”herre”, hästgorillan var så långt från herre man kunde komma.) Jag ska inte döda bara dig, utan alla som kliver över tröskeln.
   

Så här skriver recensenterna om Sofia:

• Sofia måste vara en av de tuffaste hjältinnor litteraturen skådat (Veroniqa Sjöquist, Barnboksprat)

• Sofia är en kavat ung dam som är mer än lovligt skicklig med värja och har tagit plats som en av mina favorithjältar i genren (Mythotopes | Stefan Ekmans fantasyfunderingar)

• Häftigast är ju så klart Sofia. Så cool och modig och bara så... häftig! (Viggo Zingmark Lien, Bookfinger)